Ointressant TV-program med förutsägbara politiker

I dag har SVT:s nya politikprogram premiär. Programledare Mats har bjudit in två aktuella gäster – statsminister Fredrik Reinfeldt och Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ.

”Programmet är en stor politisk fest för alla som är intresserade av politik. Vi vet att intresset för svensk inrikespolitik växer, säger programledare Mats Knutson och fortsätter:

– Nästa år är det ett supervalår med fyra val: Val till kommunen, landstinget, riksdagen och Europaparlamentet (SVT).

Kommentar:
Valrörelsen har startat i PK-media. Nu ska Gudrun Schyman och hennes lilla navelskådarsekt promotas till varje pris.

Det hade varit intressantare med en debatt mellan Reinfeldt och riksdagens enda oppositionsledare Jimmie Åkesson om regeringens ansvarslösa invandringspolitik. Inte minst mot bakgrund av den senaste överenskommelsen med MP.

Själv väljer jag att göra något roligare än att delta i denna trista och förutsägbara ”fest”.

//Elfyma+

Kulturmarxisternas politiska agenda i media

SVT visade igår en film om Ny Demokrati:s uppgång och fall.

Partiet stämplades som ”främlingsfientligt” och kopplades ihop med brinnande flyktingförläggningar och mord på invandrare (den kriminelle Ansonius påstås ha sympatiserat med Ny Demokrati).

Regeringskrisen i början på 90-talet skylldes också på NyD. (Se filmen).

Under valrörelsen 2010 var budskapet detsamma.

Då var det Sverigedemokraterna som utmålades som roten till allt ont.

Partiet stämplades som ”främlingsfientligt” och beskylldes för att uppmuntra angrepp och förföljelser av invandrare.

Mangs och Breivik ska enl. samma medielogik ha ”inspirerats” av Sverigedemokraterna. (Mangs har aldrig varit medlem i SD, bara i Vänsterpartiet. Breivik bor i Norge).

Och inte nog med det.  Sveriges ekonomi och kronans värde skulle rasa enl. landets ”chefsekonomer” om SD kom in i Riksdagen (Läs mer).

Chefsekonomerna hade (som vanligt) fel. Kronan stärktes och ekonomin är bättre än i krisande Euroländer.

Det märks nu i media att vi närmar oss ett nytt val 2014.

Kultursidorna och kulturprogrammen översvämmas av kulturmarxistisk propaganda.

Böcker med ren politisk propaganda upphöjs till skyarna utan tillstymmelse till kritisk granskning.

I morse promotades fuskakademikern Henrik Arnstad och hans sagobok ”Älskade fascister” ännu en gång på bästa sändningstid i radions P1. Det börjar bli tjatigt med dessa upprepningar.

Kostymklädd och välkammad. En typisk fascist ?

Mytomanen Arnstad fick ännu en gång marknadsföra sina hjärnspöken utan att ifrågasättas.

Han påstår att fascismen finns överallt, men att vi inte ser den eftersom fascisterna numera är kostymklädda och välkammade. Men att attackera liberaler kan straffa sig även för en omhuldad mytoman.

Andra böcker, med mer seriöst innehåll, kommer givetvis att förbigås med största möjliga tystnad. De enögda kultursidorna släpper bara fram sina egna kompisar och meningsfränder.

Böcker som aldrig kommer att promotas i PK-media

• Invandring och mörkläggning.
• Sveriges farligaste böcker

//Elfyma+

Relaterat:
”Vad Sverige behöver är fler röster, inte färre” (Marcus Birro).
Norsk skidåkning fascistisk (Expressen).

Den politiska och mediala makten dansar i takt

Journalister och likasinnade politiker lever idag i symbios med varandra.

Så när slasktidningsjournalisten Niklas Svenssom fyllde 40år häromdagen var det fullständigt naturligt att bjuda in kompisarna inom den maktelit han förmodas granska. (SR)

Här dansar bl.a  fru Bildt, Lars Ohly och Schlingman till Gangnam Style
Visst är de söta i sina masker föreställande Niklas Svenson ?
Vem som är politiker och vem som är journalist går inte att urskilja.
Gick de till sängs också för en närmare ”granskning” ?

//Elfyma+

SD söker tidningsredaktör. Intresserad ?

Sverigedemokraterna ökar kraftigt i medlemsantal just nu vilket ställer högre krav på partiets egna medier.
Sverigedemokraterna söker nu en redaktör till partiets medlemstidning SD-Kuriren samt till tillhörande webbportal.

Tidningen kommer att ges ut med omkring 10 nummer per år och med en upplaga på ca 10 000. Den tillhörande hemsidan ska ha dagliga uppdateringar.

Du kommer att bli en del av en nysatsning på partiets medlemstidning där man för tillfället genomgår en omstrukturering. Befintliga medlemstidningar ska slås samman till en tidning och en ny hemsida ska lanseras, skriver SD på sin Hemsida).

Kommentar:
Låter som ljuv musik i mina öron, under förutsättning att tidningen blir frispråkig och spännande, inte bara partiledningens lydiga megafon. Tidningen får inte bli alltför förutsägbar, för då blir den lika tråkig som Aftonbladet/Expressen.
Kan vi nu hoppas på att SD:s ”Rasputin”, Tommy Hansson, definitivt avpolletterats ?
Och att Jimmy Windeskog och Mattias From värvas tillbaka, om inte någon mer namnkunnig journalist vill/vågar ställa upp ?

//Elfyma+

Är vänsterns hat mindre hatiskt?

I sin nya bok ”Skrivbordskrigarna” granskar författaren och journalisten Lisa Bjurwald de högerextrema rörelsernas härjningar och positionsförflyttningar på nätet.

Bjurwald beskriver en parallell verklighet sprängfylld av sexistiska glåpord, ärekränkningar och hot om våld.

Det är en verklighet som många av oss som skriver opinionsjournalistik känner igen oss i. Därför är det beklagligt, om än föga förvånande, att Bjurwald fokuserar på det högerextrema hatet – som om det vänsterextrema hatet hörde till en annan mer perifer verklighet.

Hur ofta visar vänstern sin avsky och sin empati när borgerliga opinionsbildare utsätts för exakt samma saker, fast från vänsterhåll?, skriver journalisten Alice Teodorescu i Skånskan.se.

Kommentar:
Och som sig bör fick Lisa Bjurwald promota sin nya bok på bästa sändningstid i Sveriges Radio.
Givetvis utan att utsättas för någon besvärande granskning.
Jimmie Åkessons aviserade bok (om den ens får tryckas) kommer inte att utsättas för samma ödmjuka behandling i media.
Då kommer ett helt kompani ”granskare” att nagelfara varenda kommatecken i jakten på något som kan misstolkas som ”främlingsfientligt” eller ”rasistiskt”. ”Granskarna” kommer sedan att presentera boken i media, med Jimmie Åkesson på åhörarbänken på behörigt säkerhetsavstånd från mikrofonerna.

//Elfyma+

Yttrandefriheten på nätet lever farligt

Censuren i Kina har hårdnat den senaste tiden. Bland annat krävs det nu att man uppger sitt riktiga namn för att få starta ett konto på den mycket populära mikrobloggen Weibo.

Skälet är med största sannolikhet att kunna kontrollera vem som skriver vad. Weibo är  Kinas motsvarighet till Twitter.

I dag gick även journalisterna på en av Kinas dagstidningar ut på gatan i en protest mot censuren. (SVT-Nyheter 7jan-2012).

*********************************

Några minuter senare, i SVT:s Kulturnyheter, framfördes krav på att liknande censur införs även i Sverige.

Makthavarna (kulturmarxisterna) ansåg att man inte ska få kommentera/yttra sig på nätet om man inte uppger sitt riktiga namn. (Kulturnyheterna, start 2:15).

Det officiella skälet är att man vill stoppa det sk. ”näthatet”.
Vad som är ”näthat” avgörs av makthavarna, ungefär som i Kina.
TV4-nyheterna illustrerade ”näthatet” med SD och ”järnrörsfilmen”.
Kan det sägas tydligare ? Det är regimkritiken, SD, som ska stoppas.

Det som beskrivs som ”hot mot yttrandefriheten” i Kina,
omskrivs i Sverige som ”skydd för yttrandefriheten”.

Passa på och njut av yttrandefriheten på nätet -medan du kan..

//Elfyma+

Relaterat:

Vänsterextremister vill köpa Flashbacks användardatabas
Katarina Mazetti och Dagens Nyheter uppmanar till brott mot Avpixlat

Kravlös ”arbetslinje” för journalister och kulturarbetare

Kulturarbetare och journalister är oftare återkommande ersättningstagare i a-kassan än andra grupper, visar en ny rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, skriver R&D. 

IAF drar slutsatsen att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar som en omställningsförsäkring för arbetslösa på kulturarbetsmarknaden.

Under år 2011 var 5 500 personer inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingens område för kultur- och medieyrken, och fick ersättning från a-kassan.

Andelen timanställda och deltidsarbetslösa var högre än hos andra grupper som får a-kasseersättning.

Fler än var tredje inskriven av dem som fick arbetslöshetsersättning 2011 hade ersättning även under 2008-2010. För övriga grupper gäller det för var femte av de arbetslösa. Utbetald ersättning ifrågasattes i mindre omfattning av Arbetsförmedlingen jämfört med andra grupper.

Enligt IAF-rapporten anvisades 81 procent av dem inom kultur- och medieyrken som fick a-kasseersättning inte alls till något lämpligt yrke under 2011.

IAF konstaterar att förutsättningarna är annorlunda på arbetsmarknaden för kulturarbetare med en stor andel tillfälliga arbeten, men reglerna i arbetslöshetsförsäkringen är desamma som för andra områden.

Arbetsförmedlingen borde därför anvisa till lämpligt arbete, även utanför kulturarbetsmarknaden, i minst samma omfattning som för övriga ersättningstagare, eftersom kulturarbetare i högre grad än andra är beroende av a-kassan.

Det betyder i klartext att arbetslösa journalister och kulturarbetare inte behöver ta ett hederligt kneg utanför Stockholms skygglappar, för att slippa konfronteras med ”lågutbildade lantisar” som tvingats bekosta deras dyra ”hobbyutbildningar”.

Kommentar:
Att journalister, kultureliten och andra felutbildade akademiker omhuldas i vårt samhälle är inte så konstigt. De tillhör ju 7-klöverns kärnväljare och kampanjmakare (läs mer).
Läs även om kulturmaxisternas förakt för vanliga arbetare.

Inte nog med att journalisterna ska stödutfodras med 565 mkr/år (presstödet) och kultureliten får miljarder i kulturbidrag.
De ska även få exklusiva förmåner när de blir arbetslösa.
Talet om ”allas lika värde” och likabehandling klingar falskt..
Och fler och fler ska stödutfodras av skattebetarna. Till vad nytta ?

//Elfyma+

Relaterat:

• Vems värld speglar journalisterna?
• kulturmaxisternas förakt för vanliga arbetare
• Kommer PK-muren att krackelera år 2013 ?
• Mittmedia sparkar 100 journalister
• Skattefinansierad ”kvalitetsjournalistik” som vi kan klara oss utan
• Påhittade ”scoop” som vi kan klara oss utan
• Den är synd om insnöade journalister & kulturarbetare
• PK-journalist kritiserar PK-journalisters dubbla måttstockar
• Medias maktkoncentration hotar demokratin

Kommer PK-muren att krackelera år 2013 ?

Det finns nu tydliga tendenser till sprickor i den politiskt korrekta konformismen (läs mer).
Vågar vi hoppas på att PK-muren krackelerar nästa år ?
(Uppdaterat 30/12).

Moderat lokalpolitiker kritiserar partiets invandringspolitik

”SD växer för att folket är trötta på dagens invandring
”I SD-leden finns också vanliga hyggliga, till och med rationella, förnuftiga svenskar. Och ett budskap som gillas av många. En obehaglig sanning dess högröstade kritiker vägrar se.”

”I morgonsoffor, debattprogram och intervjureportage trängs de.
Politiker, journalister och kändisar som i en flod av mer eller mindre medieregisserade kampanjer, slåss om att klä av Sverigedemokraterna in på bara skinnet.

Självsäkra ”förståsigpåare” som med hemsnickrade teorier deklarerar att partiets framgångar beror på allt ifrån lågkonjunktur, mediala misslyckanden eller trubbig debatteknik till att ingen ”tar itu med dem”. Allt medan landets ledande missnöjesparti växer som en majsbroiler.

Som en skänk från ovan för dessa statsvetaramatörer kom så filmen om den för SD så olycksaliga festnatten i Stockholm som av alla påstås visa partiets rätta ansikte. Kort senare det rullstolsburna rasistpräglade fyllebedrägeriet om ryggsäcksstölden. Tre ledande SD-riksdagsmän gör bort sig och blir i linje med partiledarens nolltoleranspolicy beslutsamt utsopade.

Ståup-komikern Soran Ismail hyllas i SvDs påföljande helgporträtt för att han ”står upp”.

Miljöpartiets Maria Ferm deklarerar på Brännpunkt kort därefter att framgångarna i princip beror på att landet befolkas av 10 % diskriminerande rasister.

Och mitt i Sverigedemokraternas värsta kris levereras nya rekordsiffror. Sympatierna växer. De skadeglade sofftyckarna skakar uppgivet på huvudet och söker nya förklaringar, skriver Moderaten Björn Schaerström (Läs mer).

Centerpartist avrättar partiets nya idéprogram 
Skälen till programgruppens förslag om, bland annat, fri invandring och avskaffande av skolplikten är fullständigt obegripliga, såväl i sak som strategiskt.

De liberala lekstugufasonerna börjar nå sin logiska slutpunkt, skriver centerpartisten Ilan Sadé (Läs mer)

Mediernas årskrönika idag i P1 (Lyssna själv).
Håkan Juholt, SVT: s VD Eva Hamilton och politruken Lena Sundström diskuterar hanteringen av Sverigedemokraterna.
Juholt och Hamilton framstår här som ett under av opartiskhet jmf med rabiate Sundström.

Men det handlar om samme Håkan Juholt som inte ville stå bredvid SD i SVT:s partiledardebatt när han var partiledare. (Läs mer)

Och det handlar om samma Eva Hamilton som hyllade Donners Brunn när de gjorde en politisk markering mot SD under Almedalsveckan. (Läs mer)

Några citat i sammandrag: (omvändelse under galgen ?)
Juholt: ”Många människor känner att de förlorar på den samhällsutveckling som sker och vänder sig till Sverigedemokraterna”.
”Att påstå att de som ger sitt stöd till SD är rasister är en väldigt olycklig utveckling”.

Hamilton: Vi tappar kontakten med tittarna som inte längre tror på oss.

Sundström: Varför har vi slutat kalla Sverigedemokraterna för främlingsfientligt parti ?
Hamilton: Vi sätter inte några överrubriker på partierna. Det gäller numera även Sverigedemokraterna.

Sundström: Vi (SVT) är för flata mot Sverigedemokraterna !
Hamilton: DU HAR FEL !
Juholt: Jag tycker inte alls att det gullas med SD !
Det är ingen som det gullas så mycket med som Anders Borg och Reinfeldt.

Kommentar:
Kommer Lena Sundström att andra pseudoexperter att ”representera” SD i TV-sofforna även under 2013 ?

Eller vågar man bjuda in den verklige experten på SD:s politik ?

//Elfyma+

Relaterat:

• Stödet för SD stärktes trots skandalerna (Novus)
• Inget stoppar SD:s klättring, enl. Skop.
• SD-väljare är som vanligt folk -visar ny forskning

Fejkad diskriminering, i brist på verklig diskriminering ?

Mediateater: I en artikel på DN Kultur den 18 december rekapitulerar Mathan Ravid en incident där han och några vänner från judiska studentföreningen i Uppsala under en utekväll ska ha blivit utsatta för olika former av antisemitism från vanliga Uppsalabor och Uppsalastudenter.

Anklagelserna är svepande och obelagda och bär inte trovärdighetens prägel.

Ravid använder sin judiska bakgrund och antisemitism som en förevändning för att underblåsa den falska bild av strukturell främlingsfientlighet bland svenskar som utgör en del av propagandan mot Sverigedemokrater och kritiker av svensk massinvandring, skriver Mats Dagerlind på Avpixlat.

Mats Dagerlind hävdar att historien är fejkad, då Mathan Ravid inte ens kan/vill uppge på vilken krog han utsattes för den påstådda ”antisemitismen”.

Fejkad diskriminering (mediateater) blir allt vanligare.

SVT visade nyligen hur den maskerade judinnan ”Evelyn” trakasserades i Rosengård. Någon hade ropat ”judehora” efter henne, i stället för nysvenska ”svennehora”.

Denna kvinna i sina bästa år var så förföljd att hon inte ens kunde arbeta
-bara gå ut med hunden flera gånger om dagen.
Och hon var så fattig att hon inte kunde flytta från Rosengård.
”Evelyn” uppgav sig vara känd som judinna i hela Rosengård.
Vad är då poängen med att maskera sig ? Det luktar fejk.(SVT)

Och som av en händelse ska ”Svenska Kommittén mot antisemitism” nu få extra pengar av Regeringen för att bekämpa ”antisemitism”, ”islamofobi”, och som sig bör Sverigedemokraterna. (Agenda).

Ska vi tolka det som att Expo och de andra propagandisterna misslyckats med sina skattefinansierade hatkampanjer ?

Läs även: Om antisemitismen i Malmö – vi reder ut ett problem

Fattiga Frida har bara råd med det ”nödvändigaste”

Och vi minns snyftreportaget om den unga ”fattiga” judinnan Frida Martinsson från Malmö som knappt hade mat för dagen.
Denna Frida, eller Ethel, var i själva verket en kollega till SR:s åsiktsjournalist Mona Masri.
”Reportaget” hade passat bättre på Dramatens källarscen.(Läs mer).

Och vi minns Aftonlögnens påhittade nazistangrepp.
1999 fick Aftonbladet sitt förtroende omskakat när det visade sig att en av tidningens mest uppmärksammade nyheter i själva verket var konstruerad av en reporter.(UR).

Ovanstående mediabeteende kallas för att slåss mot halmgubbar.
Man ”bekämpar” ett påhittat problem som passar den politiska agendan, i brist på verklig diskriminering och verkliga nazister.

Samtidigt som verkliga kränkningar, och direkta hot mot demokratin, uppmuntras och t o m sponsras, ”för den goda sakens skull”..

Några exempel:

//Elfyma+

Medias maktkoncentration hotar demokratin

Murdochimperiet bör upplösas för att undvika makmissbruk”  skriver Bonnierimperiets DN.se, utan tillstymmelse till självkritik.

Den brittiska Labourledaren Miliband vill begränsa Murdochs marknadsandel på den brittiska tidningsmarknaden då han har för mycket makt över det offentliga livet i Storbritannien.

Murdoch-familjen kontrollerar 20 procent av den brittiska mediemarknaden.
– Jag anser att det är en osund situation, eftersom så mycket makt i en persons händer helt klart har lett till
maktmissbruk i hans organisation. Sådan maktkoncentration är rätt och slätt farlig, sade Miliband i en intervju i The
Observer.
I det perspektivet föreslår labourledaren att regler ska begränsa enskilda personers ägarandelar i medieföretag i
Storbritannien.
I kölvattnet på avlyssningsskandalen har både politiker och brittisk polis kritiserats för att ha haft för täta band till
Murdochkoncernen.

Murdochs politiska makt har hittills varit så stor att ingen politiker vågade stöta sig med honom. Inte förrän nu efter alla skandaler. Tony Blair anses ha gått i Murdochs ledband för att vinna valet.

Hur ser det då ut i svensk media ? 
Svaret är att maktkoncentationen till familjen Bonnier är så stor att ingen svensk politiker längre vågar ifrågasätta Bonnierfamiljens makt. Det vore politiskt självmord.

Och det är nog ingen slump att Sverige, som enda land i världen, lagfäst det närmast utdöda jiddish som officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det var Göran Perssons tack för Bonnierimperiets stöd i tidigare valrörelser ?

De sammansvurnas kippagäng i synagogan.
Fr. v. riksdagens talman Per Westerberg, förre statsministern Göran Persson, civil- och bostadsminister Stefan Attefall, Tobias Rawet, statssekreterare Ulf Perbo och Olle Wästberg. Övriga, ej i bild.

År 2000 ägde Bonnier ca 30 procent av den svenska mediemarknaden. Idag troligen ännu mer.

Där ingår bl.a. dagstidningarna Expressen, Sydsvenskan, Göteborgs-Tidningen, Dagens Nyheter, Trelleborgs Allehanda, City Lund, City Kristianstad, Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet och magasinen Aktiv Träning, Gör det själv, I Form, Illustrerad Vetenskap, Allt om Historia, PC Tidningen och Digital foto samt en hel rad andra tidningar.

De äger helt eller delar av TV 4, Svensk Filmindustri, Wigelius TV bokförlag och bokförlagen Albert Bonniers Förlag, Wahlström & Widstrand, Kartago Förlag, 2244, Bonnier Audio, Bonnier Carlsen, Bonnier Fakta, Bonnier pocket, Bonnier Utbildning, Forum Bokförlag, Bokförlaget Max Ström, Mix Förlag, Månpocket, Rebus och Bokförlaget Semic.

Bonnier lobbar (i likhet med Murdoch) för sina politiska favoriter och hjälper dem att få framträda mer i TV och i andra sammanhang.
Bonniers porträtterar sina favoriter på ett utstuderat positivt sätt, ger dem utbildning och stöttar dem maximalt.

Samtidigt motarbetar Bonnier politiker de inte gillar.
Bonnier gillar alltid politiker som försvarar mångkultur och massinvandring och motarbetar alltid politiker som värnar om det svenska Sverige.

Det var inte så många år sedan som en Nordkoreansk delegation besökte Sverige för att lära sig lite om Sverige. Undrar just om de gjorde ett studiebesök på Dagens Nyheter eller lärde sig något om hur en privat familj har kunnat ha svensk opinionsbildning i ett järngrepp över 60 år, längre tid än familjen Kim styrt Nordkorea.

Läs mer om hur familjens Bonniers makt hotar den fria opinionsbildningen och därmed demokratin (Länk till källan).

Efterspel: Högmod går före fall ?
Bonnierimperiets aggressiva expansion kan straffa sig (AB).

//Elfyma+

Relaterat:
Det judiska inflytandet
Det utvalda folket i Sverige

Mittmedia sparkar 100 journalister

150 tjänster försvinner inom Mittmediakoncernen, som ger ut 17 lokala dagstidningar, däribland Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Dalarnas Tidningar och Länstidningen Östersund som ville gasa ihjäl SD:s Jimmie Åkesson. (Läs mer).

Neddragningen genomförs under de kommande tre åren och 100 av tjänsterna finns inom den redaktionella verksamheten.

Med 100 färre journalister blir det svårt att fortsätta stå för bra lokaljournalistik, säger Nils Holmqvist, ordförande för journalistklubbens Gävlesektion. (SvD).

Kommentar från en SvD-läsare:
”En journalistkår som alltmer fjärmat sig från folket och ingår i en alltmer sammansvetsad pk-sekt får räkna med att folket vänder dem ryggen.”

Mittmedia tillhör de värsta bidragssnyltarna i medievärlden. De fick 56 miljoner kronor i statligt presstöd år 2009.
Affärsidén är att ”rädda” (i praktiken lägga under sig) andratidningar (lokala konkurrenter) som är tillräckligt dåliga för att få feta presstöd.
Låtsastidningarna kan sedan (utan egna redaktioner) utnyttjas för att mjölka presstödspengar i ytterligare 4 år.
Tungt bidragsberoende Dala-Demokraten står på tur att ”räddas” med hjälp av våra skattepengar.

Mediakris även i Småland (uppdaterat 11nov)
60-talet reportrar, redigerare och annonsproducenter kommer att mista jobben när tidningskoncernen Hallpressen minskar personalen för att spara pengar.
I Hallpressen ingår förutom Jönköpingsposten bland annat också Smålandstidningen, Vetlandaposten, Tranås Tidning och Värnamo Nyheter (SVT).

//Elfyma+

Henrik Arnstad – Riddaren av den sorglustiga skepnaden

Bonnierklanens åsiktsriddare Henrik Arnstad har förläst sig på ärofyllda riddarromaner och därför drar ut i världen för att upprätthålla romanernas ideal. Han har t o m tagit sitt namn efter Guilllous fantasifigur riddaren Arn.

(Travesti på Miguel Cervantes roman Don Quijote).

En grånad Jimmie Åkesson spökar i riddarens förvirrade hjärna

Allt Don Arnstad möter tolkar han efter romanernas fantasivärld.

När verkligheten inte passar in i hans världsbild -baserad på livet innanför Stockholms tullar- väljer han att skriva om historien istället för att lära sig något av historien.

Vita svenska arbetare framstår i hans värld som ondskefulla fascister, nazister, rasister och islamofober, klädda i uniformer från Dressman och bruna skor från Skoman.

Don Arnstad känner bara till den kända världen innanför Stockholms skygglappar och betraktar allt utanför som barbari och okunskap.

För att imponera på sin fisförnäma omgivning brukar han överdriva sina ynkliga bedrifter, och sina svaga litterära och historiska meriter. Det har gett honom en plats vid stadens köttgrytor.

Om det inte vore för Don Arnstads trogna väpnare Bonnierklanen skulle han under sina korta utflykter till verkligheten antagligen blivit ihjälslagen av de arbetare han föraktar och exploaterar.

Men nu har något fruktansvärt hänt i den uppblåste riddarens liv.
Den okunniga massan utanför skygglapparna låter sig inte längre hjärntvättas av väpnarens drakar.

Pöbeln har dessutom fött upp egna drakar som inte låter sig dresseras.

Dessa drakar kräver nu (ve och fasa) bevis på riddarens fantastiska bedrifter.

Vad blir kvar av den statsfinansierade mediadiktaturen om vem som helst får komma till tals ?

//Elfyma+

Relaterat:

• Henrik Arnstad är inte seriös
• SD är ett fascistiskt parti, hävdar Henrik Arnstad
• Henrik Arnstad fortsätter ljuga om examen
• Skattepengar finansierar likriktningen av media

PK-journalist kritiserar PK-journalisters dubbla måttstockar

Det är inte ofta journalister blir påhoppade av kollegor på vänsterkanten. Men nu har det hänt.

Det är frilansjournalisten Tobias Drejby som sågar sina kollegor jäms med fotknölarna på avsomnade Newsmill, under rubriken ”SD-kritiska journalister sätter själva inte foten i förorten”.

Hur många av de journalister som skriker högst mot Sverigedemokraterna umgås själva med inflyttade människor från andra länder?, skriver Drejby som de senaste 5 åren bott i Stockholmsförorten Vårberg.

Det jag retar mig på när jag läser uppsjön av artiklar som reagerar på de senaste händelserna inom sverigedemokraterna är – känslan av att hyckleri.

Dubbelmoralen kan vara ganska övertydlig. Det är alltid politiskt korrekt att hyvla ned SD.

Samtidigt är det precis lika politiskt korrekt att bo i en fint renoverad tvåa centralt i Stockholm. Vi lever i kappvändarnas tid.

Det är naturligtvis tacksamt och lätt att hoppa på dårar som roar sig med att gå runt på stan, ropa ”babbe” och spela in filmklipp där de beväpnar sig med järnrör. Man behöver inte vara aspirant på Nobels fredspris för att anse att det är fel att agera så.

Och är det i ärlighetens namn inte läge att för den delen också syna ”drevet”, alla kappvändare som i den politiska korrekthetens namn vrålar ut sitt förakt i kör så fort SD nämns men som själv aldrig skulle nedlåta sig till att sätta sin fot i en ”förort”. Jag kan undra hur många av de journalister som skriker högst mot SD som själva umgås med inflyttade människor från andra länder?

Det är kanske en lättnad för många att SD finns så att det finns en plats att lämpa över det egna dåliga samvetet, det egna ansvaret och de egna värderingarna?

Det är lite som att gå och bikta dig. Tio Ave Maria och du är förlåten (skäll lite på SD och dina eget förhållningssätt är glömt).

Jag tänker att många som indignerat stämmer in i klagokören mot SD nog aldrig någonsin bott i ”förorten”? Eller varit där? Eller ens skulle vilja åka dit? Hur många av de som skriker högst har själv engagerat sig för att skaffa jobb eller bostäder åt nyanlända? Att lära dem svenska? Eller att ens lära känna någon av dem?

Det är nämligen i maktens korridorer de värsta kappvändarna gömmer sig, politiker som ger blanka fan i om SD befinner sig innanför eller utanför riksdagens väggar, så länge de går bra att profitera på att säga och tycka rätt saker om dem.

Kalla det politikerförakt, men jag är ganska säker på att det för de flesta politiker är den egna plånboken som styr och inget annat, oavsett fina uttalanden kring integration eller människovärde, skriver Tobias Drejby. (Inlägget i sin helhet)

Kommentar:
Modigt av en frilansjournalist utan fast anställning att kritisera dubbelmoralen och självgodheten inom journalistskrået.
Det förtjänar respekt. Börjar vi se sprickor i PK-muren nu ?

//Elfyma+

Skattefinansierad ”kvalitetsjournalistik” som vi kan klara oss utan

Länstidningen Östersund liknar Sverigedemokrater vid kackerlackor (Läs mer i Avpixlat)

LT i Östersund tillhör de värsta bidragssnyltarna i medievärlden.

Tidningsankan stödutfodras årligen med över 17 miljoner kr och skulle inte klara sig en dag utan Presstödet.
Upp till en tredjedel av tidningens ”omsättning”  bestod av presstöd under 2011.

LT:s ägarförhållande är snåriga. Den som vill syna tidningen landar i en ”stiftelse” skyddad från all insyn.
Tidningen ägs officiellt av AB Nya Länstidningen i Östersund, som i sin tur ägs av Östersunds Tidningar AB, som i sin tur ägs av MittMedia Förvaltnings AB, som i sin tur ägs av NYA STIFTELSEN GEFLE DAGBLAD.

LT och andra propagandatidningar har nu tappat så många läsare att de kräver ännu mer i Presstöd.

Tidningarnas propagandachefer kräver (utan att skämmas) att Presstödet ska öka i takt med att läsarna försvinner.

Att producera kvalitetsjournalistik som folk vill betala för (ur egen ficka) är givetvis uteslutet för dessa tunga bidragsmissbrukare.

De resonerar som de tungt bidragsberoende kultursnobbarna i finkulturens skattefinansierade teatersalonger.

Det är alltid någon annan som ska betala för dyngan de producerar !

Relaterat:
Åsiktsdiktaturen Sverige. Julia Caesars krönika..

//Elfyma+

Krismöte på Aftonbladets redaktion

Allt skit är tillåtet i lösnummerkriget. Sanningen är den största förloraren i alla krig.

//Elfyma+